Ministry (Sweden Stage 21:45-23:15, 28/6) 4,5/5

Ta en rejäl dos industrirock och blanda det med en massa ”hata Bush”- attityd och du har Al Jourgens Ministry i ett nötskal. Lägg sedan på en sju jädrans massa effekter, playback och en avslutnings turné och du har en klart annorlunda upplevelse.

Första gången jag såg Amerikanksa Ministry var på Gates of Metal 2006 och bandet tog mig med storm. Aldrig hade industrimetal låtit så hatisk, rå och elak. Därför är det lite skamligt att det är så få i publiken men när bandet sedan drar igång är det full rulle som gäller. På scen står uppställt ett enormt staket som bandet står bakom och jag undrar om denna åtgärd är till för att hindra Bush-älskare att bombardera bandet med ölflaskor eller om det är till för att vi i publiken ska känna oss instängda. Al Jourgen själv spänner hatiska blickar i alla han ser och proklamerar sitt hat mot USA och George Bush styre. Med låtar som No Governor (blir det tydligare än så?), You’re worthless, You’re wrong, new world order och fler blir det en fantastisk show.

Visst är allt förinspelat och bandet kör till stor del playback men med alla de effekter och förvrängningar som utmärker Ministry är faktiskt detta ett av de få band jag kan tåla som kör förinspelat. Inte bara bidrar det till den häftiga showen men eftersom bandet ändå ger järnet så består den härliga live-känslan och det känns fortfarande levande. När vi sedan ska stå och skrika ”lies” tar jag i så att det smäller till i käken och det känns som om den gått ur led. Mer entusiasm än det är svårt att skapa.

Det ända sorgliga som sagt är att detta var/är Ministrys sista turné. Kanske slutar Al nu då Bush inte längre styr och ställer. Men en sak är säker. Den dagen Bush ställer sig upp igen, den dagen är Al tillbaka och skriver texter som t o m får FBI att rynka på näsan.

Hemsida:
http://www.ministrymusic.org
http://www.myspace.com/ministrymusic

Line-up:
Al Jourgensen – sång
Tommy Victor – gitarr
Tony Campos – bas
Sin Quirin – gitarr
John Bechdel – keyboard
Aaron Rossi – trummor
Burton C. Bell – sång

//Cecilia Wemgård

The 69 Eyes (Fantasia 20:00-21:00, 28/6) 4,5/5

Jyrki69 tycks ha förlorat oskulden sedan sist han och hans finska vänner var i Sverige. Med sina svarta läderbyxor, mystiska charm och inbjudande gester fick han publiken att jubla i extas, och hela bandet lyfte framträdandet till en nivå som vida överträffade spelningen på Klubben för dryga året sedan.

Den gothic metal The 69 Eyes spelar är egentligen snäppet för mjuk och melodisk för att vilt hoppa runt till, men i den värmande kvällssolens sken lyckades de ändå få till en hårt rockande konsert som det var svårt att stå stilla till. Jussi69 spexade som vanligt bakom trummorna, och när han kastade ut sina trumstockar i publiken utbröt vilt slagsmål bland fansen. Alla vill ha en bit av de svartklädda finnarna!

De bjöd på alla de bästa låtarna, såsom Lost Boys, The Chair och Brandon Lee, och även lite oväntat en låt från bandets tidiga sleazeperiod. Under denna fick Jyrki även igång allsång i publiken, som i sin tur fick sig ett gott skratt när de uppmanades att sjunga Här kommer Pippi Långstrump. The 69 Eyes uppvisade en osedvanlig charm och energi, och de vann säkerligen många nya fans denna afton!

Line-up:
Jyrki69 – sång
Timo-Timo – gitarr
Bazie – gitarr
Jussi69 – trummor
Archzie – bas

Hemsida:
http://www.69eyes.com/angelsite/
http://www.myspace.com/theofficial69eyes

Skrivet av: Anna “Anaka” Jenelius

The Hellacopters (Eldorado 18:45-20:00, 27/6) 3,5/5

The Hellacopters har varit igång i fjorton år nu, och har som de flesta vet annonserat sommarens turné som sin sista. Det var därför många som tog tillfället i akt att se detta klassiska svenska rockband innan de degraderas till att endast vara en del av rockhistorien.

Konserten hade också det mesta en rockkonsert ska ha. Det var showigt, och såväl ljudet som ljuset var bra. Tyvärr stannade det också där – det var bara ”bra” och inte så mycket mer. Det bjöds inte på mycket mellansnack, och inte mycket energi läckte ned till publiken. Man fick nästan intrycket av att de ville mata av sina låtar så fort som möjligt så att de kunde gå hem sedan.

Det var hursomhelst ett värdigt avslut på en lång karriär, och såväl äldre som nyare fans kunde glädjas åt framträdandet. En av de mest bejublade låtarna var inte helt oväntat relativt färska I’m in the Band. The Hellacopters lever med sin avskedsturné upp till uttrycket som myntats av Neil Young: ”it’s better to burn out than to fade away”. Hellre avsluta när man är på topp än att bara försvinna gradvis. Det är dags att tacka för de här åren och för all skön rock de levererat!

Line-up:
Nicke Andersson – Sång, Gitarr
Robert Eriksson – Trummor
Kenny Håkansson – Bas
Robert Dahlqvist – Gitarr
Anders Lindström – Keyboard, Gitarr

Hemsida:
http://www.hellacopters.com/
http://www.myspace.com/hellacopters

Skrivet av: Anna ”Anaka” Jenelius

Hardcore Superstar (Himalaya 21:15-22:15, 26/6) 4/5

Denna Peace & Loves första riktiga festivaldag var inte publiken på topp, och det märktes inte minst när Hardcore Superstar försökte väcka liv i den lågmälda publiken framför Himalayas scen.

Jocke Bergs uppmaningar att komma igång var tyvärr ganska lönlösa, men tillsammans med bandet fortsatte han hursomhelst att ge en lektion i hur sleazig hårdrock ska låta.

Ljudet var bra, och herr Bergs starka stämma imponerade. Att det hela tiden hände saker på scenen är också värt att kommentera, och tråkigt blev det aldrig. Hardcore Superstars starka och fartfyllda låtar lämnar inte utrymme för ett ögonblicks tristess, även om publiken tycktes för bakfulla för att orka röja så mycket som man kunnat förvänta sig. Gnistan tändes dock när Dreamin’ in a Casket och Wild Boys spelades på rad, och stämningen lyfte plötsligt markant i Borlänges kvällssol.

Helhetsintrycket kunde helt enkelt varit bättre, men Hardcore Superstars insats kan man inte klaga mycket på. De visade var hårdrocksskåpet ska stå, och att de är ett av Sveriges bättre liveband.

Line-up:
Jocke Berg – Sång
Martin Sandvik – Bas
Magnus ”Adde” Andreasson – Trummor
Vic Zino – Gitarr

Hemsida:
http://www.hardcoresuperstar.com/
http://www.myspace.com/hcssgbg

Skrivet av: Anna “Anaka” Jenelius