Metalcamp 2009, semester i Slovenien

Eftersom det är första gången som Plaskis rapporterar från denna festival tycker jag att det är värt att ge en skådlig överblick av hela festivalvistelsen och inleder nu rapporteringen med en sammanställning av allt som skedde.

Ned resan förlängdes med några timmar eftersom vi råkade ut för det klassiska med punktering någon stans i Tyskland. Efter införskaffande av tyroler hattar och tysk brassmusik kunde resan fortsätta och tillsist anlände vi äntligen till Tolmin i Slovenien. På vägen hade vi tagit oss genom Danmark, Tyskland, Österrike och Italien… lekt på McDonalds klätterställningar vars säkerhet skulle ha fått svenska barnfamiljer att svimma, inköpt JD med Coca-cola på burk och redan låtit levern bekanta sig med skräpmat och diverse alkoholhaltiga drycker. Väl nere blev det uppslagning av tält, införskaffande av backstage pass (en liten bit att gå) och ett fint bad i floden innan första festivaldagen kunde summeras.

Första dagen vaknade undertecknade förbaskat tidigt av den bastu som hade bildats i tältet och trots att banden inte börjar lira för ens på eftermiddagen var det upp runt 8 snåret för att doppa sig i det 10 gradiga vattnet. Längst hela campingen går det en flod som leder ned till festivalens beachbar, båda ställena är gedigna badplatser för dem som gillar isvak och har man tur kan det flyta ned lite gratisöl till beachbaren från välvilliga personer som försökt att kyla sin burk. Dagen förflöt dock i ro med Dreamshade som inledde hela festivalen med måttlig publik och som jag gav ett litet öga och öra. Efter det blev det presskonferens med Death Angel varvid bara sångaren deltog och varenda journalist satt som ett gapande fiskar utan någon fråga att ställa. Efter detta intog i alla fall Alestorm scenen för att mötas av blixt och dunder från himlen och festivalens första riktiga busväder. Keep of Kalessin följde upp och levererade ett hyfsat framträdande. Festen drogs inte igång för ens Death Angel intog scenen och för mig blev det Kataklysm som blev det avslutande. Såg sista låten på Nightwish men efterosm ajg aldrig varit stort fan och Anette lät förfärlig var det mer intressant att boka en enkelresa till sovsäcken.

Lördagen innehöll de största schema förändringarna då Satyricon hade lyckats med konststycket att glömma all utrustning i Köpenhamn och anlända extremt sent till festivalen (skulle även visa sig att Dimmu Borgir och Kataklysm råkat ut för samma sak… Köpenhamn måste vara en farlig stad för metalband). Vädret var lagom ombytligt med endera kokande het sol och endera kallt skyfall. Som tur var finns det fantastiska kebaber under namnet King Kebab på området. Rekommenderar dessa 4 Euros läckerheter över gyrotallricken vars råa vitlök inte bara lyckades få min magsäck att knyta sig på två röda utan även gav en bestående svidande känsla där panna och näsroten möter varandra. Tack vare shcemaändringarna missade jag (läs; gick och lade mig pga. trötthet) Satyricon och Belphegor med fick mig i alla fall en schysst titt på Sodom, Testament och Blind Guardian.

Sedan förflöt dagarna i liknande takt. Upp på morgonen för att ta sig ett dopp, få i sig lite frukost, ta sig ned och softa på den underbara beahbaren när vädret blev för varmt, vänta tills banden startar någon gång runt 15-16 tiden och sedan njuta av mat och musik. Legion of the Damned levde verkligen upp till sitt ryckte som bra live-band, Lamb of God hade en fantastisk moshpit (skulle slås dagen därpå av Hatebreed), Amon Amarth smällde av tillräckligt med bomber för att hela publiken skulle hoppa till och Dimmu Borgir och Deathstars var så enformiga att dessa bäst belyssnades från campingen nedsjunken i en skön solstol.

Vädret hade nu även börjat ta i ordentligt och stunderna med sol blivit mer och mer sällsynta. Konstant spöregn i flera timmar skapade en sjö på campingen varvid lägret snabbt började bygga barrikader och gräva diken för att rädda tälten (skulle visa sig vara totalt onödigt eftersom ytligare skyfall gav knädjupt vatten). Återigen blev det planändringar men åh andra sidan till det bättre eftersom vi på raken fick Vader, Destruction och Napalm Death med kiss och mat paus under Dragonforce framträdande för att sedan avsluta med Hatebreed of Down.

Sista dagen var vädret som värst och tillsist fans det ingen annan utväg än att släpa tältet i säkerhet. Campingen en enda stor lervälling där bajjamajjorna så vackert under morgonens timmar speglar sig i vattnet. Dock skulle det visa sig att de var förträffliga regnskydd så toa besöken kunde bli rejält långa.. men hej, det var varmt och torrt och andades man genom munnen var det inte allt för farligt. Däremot luktade leran lite konstigt när det var dags för att rengöra kängorna så man kan ju gissa vad den egentligen innehöll…
Sons of Season inledde sista dagen under skyfall och hade den rekordlilla publiken på exakt 27 festivalbesökare. Själv försökte jag mig på en powernapp i tältet tills dess att Die Apokalyptischen Reiter intog scen med sin ”läckre” keyboardist uppklädd i bondage utrustning. Kul däremot att de avslutade med att slänga ut gummibåtar för publiken att crowdsurfa i. Återkom till området när Edguy gick på scen och lyckades med bedriften att få hela publiken att skrika ”pussy” för att sedan få en värdig avslutning i Kreator. Mille var bra i farten, lite väl uttjatat mellansnack (ja, vi har hört tusen och åter tusen gånger att du ljög för den där journalisten) men den 120% röjande publiken var en syn för ögat.

Festivalens plus och minus:

• +  Supersköna vakter som själva diggade musiken, jävlades med varandra, behandlade oss journalister och besökare som medmänniskor men som dessutom hade underbar inställning till crowdsurfare. Om du själv är gedigen crowdsurafer är detta festivalen att gå till, vakterna är hur schyssta som helst och har inga problem med tokstollar.
• +KEBABEN! King Kebab hela veckan och ja, det gick utan problem.
• + Beachbaren var paradiset. Bra musik och schysst dricka i solen.
• - Vädret… men åh andra sidan kan man inte alltid blidka vädergudarna.
• - Dålig informering om schemaändringar.

Återkommer jag nästa år? Det kan du slå dig i backen på!
Och håll er uppdaterade för inom de närmsta dagarna blir det bandrecensioner och ännu mer bilder.
/Cecilia Wemgård